HÄR KASTAR VI DEJ...

... NÄR VI ÄR VÄNLIGA!

Hela mitt liv har jag bott i Helsingfors och Esbo. I min familj talar vi en salig blandning av svenska och finska, något som är typiskt för helsingforsare. Liksom vår egna lilla dialekt. I A:s familj talar de en österbottnisk dialekt som för en hesabo kan kännas något svårförstådd till en början. Jag trodde i flera år att jag var dum som inte förstod interna skämt eller hängde med i enkla diskussioner om "grannan som had glöjti i vattni" eller "stjourun som had jiti i päärolandi" (ber om ursäkt för min usla dialekt-stavning!)
Jag var alltså idiotstämplad (enligt mej) ända tills jag märkte att det här med att förstå andra inte är ensidigt.
A:s mamma blev nog något orolig när jag helt lugnt en kväll föreslog att hon skulle kasta oss (mej, A och Emil) till torget i Nykarleby. Liksom vadå, i Hesa kastar vi runt på varandra dagligen liksom. Men det gör man tydligen inte uppe i landet. Nehe, fick snällt förklara för den skräckslagna kvinnan att med "kasta" menade jag skjutsa, inte "ta i mej kvinna och släng mej så långt du orkar!"
I min familj är det en dagligt återkommande fråga: "pappa/mamma ids du kasta mej till metron, bussen, träningen..." och pappa/mamma tar snällt bilnycklarna från hyllan, sätter på sig skorna och traskar iväg och värmer bilen. Fast om jag vill ha skjuts bakpå en cykel så ber jag om att få bli kyysäd, inte kastad eller skjutsad, utan just kyysäd. Rätt ska va rätt!

Roligare/pinsammare/konstigare missförstånd blir det om de olika dialekterna kryddas med en del felsägningar/felläsningar/"felhörningar". A:s pappa frågade mej om han och hans fru hade lite liknande humor som mina föräldrar. Jag hörde helt fel och undrade varför han ville veta om mina föräldrar tycker om att skämta om mylla och blommor och gödsel?
Han hade alltså frågat mej om dom hade ORDhumor, men jag hörde JORDhumor... Ja, humor blev det i vilket fall som helst. Jag svarade lite tvekande, "jaa, dom gillar ju nog att sitta i skogen och plocka blåbär...? Men...?" Haha :D Och för er som inte känner mina parenteser, nej, mina föräldrar sitter inte hemma och skrattar åt Biolan kanankakka eller röda tulpaner med gröna blad.

Det är inte bara ord och uttryck som är konstiga eller annorlunda här i söder och där i norr. Här i söder är ju typ allting på gångavstånd, men där uppe i norr så tar man bilen även på kortare sträckor. Dock är det bra mycket lättare att hitta parkering där än här...
Jag tror hela middagssällskapet satte i halsen en midsommar när läsken var slut och jag erbjöd mej att GÅ till affären och PROMENERA efter mer dricka. Liksom, sånt gör man inte :)

Att åka buss till centrum är nånting som jag tycker är ganska lätt att göra. Man går utanför vårt hus, viftar med en sedelbunt (hoppas att ingen snål jävel stjäl dem) och kliver in på nästan vilken buss som helst (dom går ändå med typ 5 minuters mellanrum). Där uppe i norr är det nog bara att inse att bussindustrin inte är en lönande business. Med bra tur går bussen en gång på morgonen och en gång på kvällen... Det var ju självklart jag som ställde den korkade frågan som fick den sista i middagssällskapet att sätta i halsen: "men va, hur ska vi komma till centrum om det inte går bussar?" Ja se bilar har dom där i norr också... Va kul :D Nästa gång ska jag banne mej lusläsa igenom "turistguiden för en lyckad släktträff uppe i Norr"...

UR BARNENS MUN KOMMER...

... SANNING OCH KONSEKVENS!

Tidigt på morgonen i en lägenhet någonstans i Esbo utspelar sig följande scenario, en mamma står och klär på sin snart 3-åriga son...
Jag: Emil, ska du vara snäll idag?
Emil: Njäääämjäääeeeeiiiii... ögonen vandrar runt om längs väggar och tak.
Jag: Emil, ska du nu vara snäll idag? En desperat mammas desperata tonfall börjar höras igenom leenden och glättighet.
Emil tittar mej rakt i ögonen, rycker på axlarna och säger:
"NEJ! Mio inte snäll!"
Var han snäll resten av dagen? Nej, det var han verkligen inte. Men ärlig i alla fall. Alltid något!

UR BARNENS MUN KOMMER...

... FÖRKLÄDDA SANNINGAR!

Jag: Emil, vad har du där? pekar på magen dom är prickig.
Emil: Mio har prickar.
Jag: Varför har du prickar, är du sjuk?
Emil: Nä, Mio inte sjuk, Mio är en prickig korv!
Vattkoppor eller svettprickar? Nej, prickig korv tydligen! :)

UR BARNENS MUN KOMMER...

SVENSKATALANDE ÅLDERSNOIJOR!

Emil var till affären (ja, det är där allt spännande händer!) när han såg en Kalle Anka i tidningsställningen nära kassan.
Emil pekar och vrålar:
"Titta pappa, AKKA (=kärring)!!!
Alla vänder sig om. Alla tittar på Emil. Sedan tittar alla på en gammal tant som står och lastar upp sina varor på kassabandet.
Emil ser oförstående ut och förstår inte varför alla kollar på honom, hans pekfinger och på någon random gammal tant... Emils pappa ser högröd ut i ansiktet och försöker hyssja ner Emil som än en gång pekar på tidningshyllan och försöker få sin generade far att kolla på den där Akkan :D
Vi svenska talande har det inte lätt... :D

UR BARNENS MUN KOMMER...

...EGNA TOLKNINGAR!

Emil och mamma på väg till butiken. Utanför står en gubbe på huk och ska låsa upp sin cykel. Emil pekar på cykeln och skriker: "Titta mamma! Gubben skiiiiiter!!!"
Gissa om tanterna på förmiddagsshoppingen vände sig om?
Emil talar om att siiita när han menar cykla, uppenbarligen har Någon lärt honom att man cyyyklar på finlandssvenska och inte cykkklar som mamma gör... På Emilska låter cyyyklar som skiiiter... :D

Fast vem vet, jag var inte å kollade i gubbens kalsonger, kanske han släppte en fjärt eller två medan han låste upp sin skiiit?

GISSA VEM...

...SOM SPRANG EN LÄNK MITT I NATTEN?

Väldigt svårt att gissa vad? :D Haha!

Nemi å jag så klart :) Var riktigt härligt att springa i skymningen när det var folktomt på vägarna (förutom ett par moppe-pojkar) :)
Sprang min före detta långa runda, som numera är min korta runda. Den är ca 4,5km lång, sprang på 25 minuter. Helt okej tid, med tanke på att Nemi skulle revirmärka varannan buske som kom emot :D
Tränar som tusan inför maraton på hösten :)

Hej hopp kantarellsopp :D

MIDNIGHT RUN 2010!!!

Alla med på det!
Mer info finns på fejjan :D

HETASTE...

... morsan springer morgonlänk ;)

Idag kände jag för att springa en lite längre morgonlänk än annars. Vädret såg lockade soligt ut och klockan var runt 8 på morgonen, så jag trodde faktiskt att det skulle vara svalt och skönt.
Tji fick jag!
Vi gick ut och hettan slog emot oss. Jag kände hur svetten började rinna redan innan jag ens knutit joggingskorna. A och Emil satte sig på min cykel och cyklade brevid mej medan jag sprang. Jag höll ett ganska hårt tempo och försökte ge sken av att det var underbart roligt att springa i gassande sol.
Jag sprang totalt 10 km och A fick springa ungefär 3 km. Allra sista biten tog jag i det hårdaste jag kunde (en skogssträcka som är ca 1 km lång) och bara flög genom luften :) Haha :)
Jag=bäst :D

Nu väntar lite avslappning framför TVn och förhoppningsvis en snäll, gosig unge som somnar snabbt i kväll! :)

UR BARNENS MUN KOMMER...

...DEN IBLAND SÅ ORÄTTVISA SANNINGEN!

Jag: Emil, är mamma snäll?
Emil: Nej!
Jag: Emil, är pappa snäll?
Emil: Nej!
Jag: Emil, är mommo snäll?
Emil: Nej!
Jag: Emil, är moffa snäll?
Emil: Nej!
Jag: Emil, är Nemi snäll?
Emil: Nej!
Jag: Emil, är Molly snäll?
Emil: Nej, Molly är orättvis!

Den stora gurun har talat. Finns inget annat att tillägga ;)